V.4
Fjärilen
I tisdags var vi på biblioteket med några barn. Kul med lite nya böcker också för oss vuxna då vi ibland får läsa vissa böcker många gånger om.
Denna veckan körde vi igång vårt dinosaurietema. Barnen fick ställa frågor om dinosaurier innan vi såg på filmen Walking with dinosaurs, några av dessa frågor var: Har dinosaurier kläder? Hur jättestort kan de gapa? Skulle växtätarna äta upp människorna om de levde på vår tid? Vi ska diskutera vid ett senare tillfälle om de fick svar på sina frågor.
På torsdagen gjorde barnen dinosaurier i lera. Det var många saker att fundera kring, hur gör man halsen så att den inte bara ligger ner?, Hur såg nu dinosaurierna ut? Vissa av barnen gjorde även fossil genom att trycka plastdinosaurier i lera.
Förskolan ska sträva efter att varje enskilt barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Lpfö 98/10 sid. 10
Vi har också inhandlat en världskarta och där kunde vi se vart Thailand ligger dit fröken Johanna ska åka i några veckor.
Blomman
Det damp ju ner lite snö härom sistens och det var ju kul. Men nu bor vi där vi bor så nu är allt borta och förbi och pulkorna i tryggt förvar i förrådet igen. Men cyklarna var ju såklart glada att få komma ut igen, de undrade väl vad som hänt..
Vi har fått oss en sprillans ny tvååring på Blomman som firades med pompa och ståt på samlingen. Och just denna tvååring har plötsligt fått så mycket att säga och sjunga och berätta att det liksom inte blir så mycket annat varken ätet eller gjort. Hon är verkligen inte ensam heller om att ha tagit ett sjumilakliv i växa-upp-skogen. Samlingen lämnar vi tryggt över i W’s händer och alla sitter tyst och fint och följer med. Det enda problematiska med det är att man får höra sig själv som ett litet eko med gullig röst och man blir plågsamt medveten om uttryck och annat man slänger sig med. Hallsituationen brukar också vara en av förskollärarens blodtryckshöjare men nu är våra barn så väldrillade att mycket händer av sig självt, vi är mest där som hejaklack och vantöverdragare. Men jag antar att det är precis så det ska va, självständiga barn är lyckliga barn.